Ok, nu har jag gett Second Life en chans (eller snarare massor av tid) men jag kör fast hela tiden. Jag skapade en avatar och testade att teleportera mig mellan olika platser men jag fastnar liksom inte, jag blev bara stressad och kollade på klockan hela tiden, tiden rinner ju från en när man spelar eller utforskar nya "världar".
Tanken i sig är spännande, jag tittade på de fyra filmer (nedan) som man kunde titta på som ett alternativ till att själv testa Second Life och där lyfts konceptet fram som en fantastisk upplevelse och källa till hur elever kan använda sig av Second Life`s olika delar i utbildningssyfte. Detta förstår jag mycket väl är lockande för barn och elever och jag kan absolut se hur barnen på detta sätt kan utveckla kunskaper inom åtskilliga områden men detta är dessvärre inget som jag tänker spendera mer av min egen tid på, däremot tycker jag att det är viktigt att veta hur en virtuell värld fungerar och att själv ha upplevt den för att öka sin förståelse för barn och ungas intresse.
Eftersom jag ändå är en stark anhängare av den sociokulturella traditionen tror jag att verktyg som Second Life, som jag skulle vilja påstå kan kännetecknas som ett rollspel, uppmuntrar och utvecklar barn och ungas interaktion vilket i sin tur leder till ett meningsfullt lärande.
Jag håller med. Fastnade inte heller för Second Life. Precis som du kan jag ändå förstå hur det kan locka andra osv. men det var ingenting för mig. Men känns bra att ha provat sådant som intresserar eleverna för att öka sin förståelse som du skrev :)
SvaraRaderaPrecis, det är bättre att själv testa de olika verktygen som finns innan man dömer ut eller hyllar dem :)
SvaraRadera